lördag 1 december 2012

Det finns dom...

 
 
Det finns dom som inte klarar av att ha någon nära.
Det finns dom som inte kan förstå att någon annan kan älska dom.
Det finns dom som inte tycker att dom är värda kärlek.
Det finns dom som inte vågar ta chansen att kanske bli sårade.
Det finns dom som är rädda för att känna.
 
Jag var en av dom.
Idag kämpar jag fortfarande mot demonerna i mitt huvud och jag har lyckats att hitta min livs kärlek.
 
Jag vill att han är nära mig.
Han säger att han älskar mig och jag måste tro på det.
Jag behöver lika mycket kärlek som alla andra.
Jag vågar ta chansen att bli sårad.
Jag känner....Jag älskar honom!!!!!


torsdag 25 oktober 2012

Onepiece

Nu har jag gjort det som jag trodde att jag aldrig skulle göra.
Jag har skaffat mig en onepiece!
Ni som vill ha en, fast som inte vill betala 1000:- för den...
Åk till Ullared!!! Där kostar dom mellan 250-299:-



När dom kom ut på marknaden, så tänkte jag
"Vem vill ha en sparkdräkt för vuxna!?"
"Vem köper en dräkt där man kan dra dragkedjan så långt att man döljer hela ansiktet?"
Det jag då såg framför mig, var dom där latexmaskerna som man använder om man tycker om bondage och fetish.

Jag måste erkänna att jag ÄLSKAR min onepiece!
Det här är det bästa mysplagg jag någonsin haft. Det första jag gjorde när jag vaknade idag, var att ta på mig den och nu sitter jag här i soffan och myser.  
Det är lika lätt att ta på sig en onepiece, som det är för brandmännen att komma i sina brandkläder.
Det positiva för killar är ju att dom bara behöver öppna med dragkedjan nerifrån, och ta ut snoppen när dom ska kissa. Inget meck med att dra ner brallorna ;)

 



torsdag 18 oktober 2012

Dra åt helvete Tele2!

Jag är så förbannad, så jag måste få skriva av mig lite!

För ett tag sedan skaffade jag ett mobilabonnemang hos Tele2.
De senaste dagarna har tre stycken ringt till mig och frågat efter en Sandra, så idag ringde jag till Tele2.

"Hej mitt namn är Tess...Jag undrar hur längesedan det var någon annan hade detta nummer som jag har idag? Det är nämligen så att andra ringer till mig och frågar efter en Sandra"

"Vad jag kan se här, så var det inte så längesedan hon hade det här numret, men du har täcknat volym låg och hon hade volym medel"

"Jaha...men det är ju ändå samma nummer, så vad skulle det göra för skillnad?"

"Ne, det gör ju ingen skillnad. Det vi kan göra är ju att du kan byta nummer, men det kostar tvåhundra kronor"

"Jag tänker inte betala 200 kr, för att ni gjorde fel som gav mig ett nummer, som en annan person nyligen använde!!!!"

"Det ända alternativ som finns kvar då är att du sparar de nummer som ringer till dig, och sedan blockar dom, så att dom inte kan ringa till dig igen"

Om en av hennes kontakter ringer mig, och jag säger att dom ringt fel och att det inte längre är Sandras nummer, så fortsätter dom väl inte att ringa!? Då är dom ju dumma i huvudet!
Jag förstod vid detta laget att det inte var någon idé att diskutera detta med henne.
"Jaja, tack så himla mycket då!"
Måste tillägga att jag inte lät så trevlig.

"Tess!? Kan jag bara få föreslå att du byter från volym låg till volym medel?"

Ärligt talat! Trodde fanskapet att hon skulle lyckas sälja på mig en massa annan skit, när jag ganska tydligt uttryckte att jag inte var det minsta nöjd!?
Jag hade även förklarat för henne att jag var väldigt missnöjd med mitt mobilabonnemang hos dom, eftersom att det är väldigt dålig täckning. När jag sa det fick jag till svar att täckningen beror på vart man bor.

Så nej tack! Jag ville inte ha något annat! Faktum är att jag inte ville ha kvar mitt abbonemang hos dom överhuvudtaget!
Fan för bindningstid!


Tack och hej leverpastej



onsdag 17 oktober 2012

Åldersgränser och en två åring som får en Ipad


”Teknikfrälst innan han kan gå” Så heter artikeln som jag läste i dagens GP.
Där står det om en pojke som med sitt lilla pekfinger vant trycker igång pappans Iphone.
”Numera använder många små barn internet innan de har lärt sig att gå. Den digitala världen kryper allt längre ner i åldrarna.”



 Jag tyckte att det var skrämmande när jag herromdagen satt på bussen. En skolklass (första eller andra klassare) klev på och nästan alla ungar tittade inte vart dom gick (”se upp för vart du går” som man brukar säga) dom tittade bara på sina mobiltelefoner. Det enda som dom diskuterade med varandra var om sina mobiler och vilka appar dom hade. ”Har du det där coola spelet?”  ”Wow! Har du kommit till level 6!?”  ”Vad höga poäng du har”.
Varför ska man ge sitt barn på 7 år en ”touch mobil”?
När jag har barn, så kommer jag förmodligen att ge mitt barn en mobiltelefon i tidig ålder, men det kommer enbart att vara för att jag och mitt barn ska känna oss trygga.
Mitt barn ska kunna ringa om det hänt något eller för att berätta vart han/hon är.
För att kunna göra detta behövs inte den senste mobilen på marknaden.


 
 


Det finns en anledning till varför det är åldersgräns på datorspel, filmer, leksaker, internet m.m. Dom som tar dessa beslut, gör det inte för att jävlas eller för att dom tycker att det är roligt.

 
”Denna film är inte lämplig för barn under 15 år”
Om dom säger detta på tvn innan filmen börjar eller om det står på baksidan av fodralet, så antar jag att den inte är lämplig för barn under 15 år.
Ändå sitter barn som är 14 år eller yngre och tittar på dessa filmer. Det är väl en sak om barnen lyckas titta på dessa filmer i smyg, men i de flesta fall så är det föräldrarna som tillåter dom att se filmen.

 
Åldersgräns på facebook är 13 år. Jag läste att en mamma hade skapat ett fb konto till sin tre åriga dotter!
Det finns ganska många ungdomar och vuxna som skriver saker som är olämpligt för barn att läsa, men tillåter föräldrarna sin dotter eller son vid 6 års ålder att ha facebook, så är det deras problem. Det ska inte behöva påverka oss andra. Vi ska inte behöva tänka på varje ord vi skriver.
Visst, man kan inte alltid skydda dom från att läsa opassande saker. Det står ju en hel del i tidningarna och det som visas på tv är ju inte alltid så passande.

 
Jag fick höra från en kompis idag att det är en 2 åring som ska få en Ipad!
Vad är det egentligen som händer!?
Barn på bara några år får egna laptops och har en smart telefon. En tre åring har ett eget konto på facebook och en två åring har en egen Ipad!
När jag var riktigt liten så fick jag sitta vid datorn, men då spelade man ett spel eller något läroprogram. Internet fick jag vara inne på när jag var äldre, och det var på den tiden då det tog typ hundra år innan man var uppkopplad på nätet, och så fort någon lyfte på telefonen, så bröts det.
                                                                    Är det så här det kommer att se ut i framtiden?

 

Ni som inte håller med mig får gärna ogilla mig.
Jag har inga barn än och jag kan tänka mig att det kan vara riktigt svårt att inte tillåta vissa saker, eller att man kanske känner att man alltid säger nej, och att man är den där elaka föräldern som man alltid varit rädd för att vara. Självklart så vill man vara den bästa mamman/pappan i världen! Du säger nej och ditt barn säger ”Mina kompisar får se den filmen!” ”Mina kompisar har en sån!” osv. Ditt barn gråter och det gör ont i ditt hjärta, så istället för att hålla fast vid ordet ”nej” så ger du dig och säger ”Ja du får se den filmen” (trots åldersgräns). ”Ja du ska också få en sån fin mobil som alla dina andra kompisar har”. Det tar emot att säga det, men du vill ju inte att ditt barn ska ogilla dig eller att få höra från ditt barn ”Jag hatar dig!!!”. Det kan jag tänka mig gör riktigt ont att få höra från den person som man älskar mest över allt på denna jord.

 
Jag tycker att det jag skriver nu låter så jäkla klokt, men jag kan säga dig att jag tror att jag själv kommer att bryta mot många regler som jag själv har satt upp. Det kommer inte att bli lätt att hålla sig till alla dom regler som jag skrivit upp i min regelbok när jag väl är en förälder. Det är först då som jag kommer att märka hur svårt det egentligen är.
Snälla hata mig inte för det jag skrivit nu. Det kan ni göra sedan när jag förmodligen kommer att gå emot mina egna ord.

onsdag 3 oktober 2012

Stanna upp och andas!

Jag är så duktig på att göra det som man inte ska göra. Det som är dåligt för både kropp och själ. Nämligen att stressa. Jag kan känna stressen i hela min kropp. I huvudet är det som i en vägkorsning där rödljuset inte fungerar. Bilarna krockar och det blir kaos. Jag kan vara stressad och ha tusen saker i huvudet...saker som jag känner att jag måste göra och sedan har jag plötsligt glömt allt. Det blir kortslutning i hjärnan. Verkligheten försvinner. Jag måste lära mig att stanna. Jag måste trycka ner bromspedalen innan jag krockar. Stå stilla och andas ut. Få känna att jag lever. Känna att hjärtat har en stadig puls och att det inte slår tvåhundra slag i minuten. Då kanske jag kan se verkligheten igen. Se mig omkring och känna hur lugnet sprider sig i kroppen. Jag vill kunna njuta av livet. Inte tänka på vad som kan hända i framtiden. Jag vill leva i nuet!
Jag vill ha tid till att tänka på hur bra jag egentligen har det istället för att bara oroa mig för allt.
STANNA! ANDAS! KÄNNA! TÄNKA! Ska det vara så förbannat svårt!?
Lär mig hur jag ska göra för att slippa att ständigt känna mig stressad!
Vi måste lära varandra att stanna upp och andas!

lördag 28 januari 2012


Visst, kalla dig för gud om du vill,
men du är en självisk jävel som saknar empati och mycket därtill.
Du tror att du är den mest perfekta person i denna värld,
men sanningen är den att du är helt jävla fruktansvärd.
Jag är inte längre blind, det enda som jag känner gentemot dig nu är enbart hat.
Tror du att du fortfarande kan trycka ner mig?
Nej nej! Idag är jag en soldat.
Jag slåss för min rätt och värdighet som du då tog bort.
Ditt beteende är inte mänskligt, vad är du egentligen för sort?


Om jag sa eller gjorde något som du tyckte var fel, så pratade du inte med mig på flera dar.
Jag var förtvivlad.Vad hade jag gjort? jag försökte finna svar.


Du sa att du aldrig gör fel, att du inte använder ordet förlåt.
Du sa det inte ens när mina ögon var fyllda av gråt.
Tack vare dig så hamnade jag så långt ner,
men idag står jag upp, släcker en cigg mot ditt bröst och ler.


Du skulle alltid stå i centrum och trodde att du var älskad av alla.
Men du ska veta att dom flesta äcklas av dig, så att dom spyr galla.
Om alla hade vart ett svin som dig, så skulle världen förfalla.


Att leva med en narcissist som dig var fan inte lätt,
så nu går jag vidare och gör på mitt sätt.