söndag 31 mars 2013

Måste vara bäst och ha MVG i allt!


Jag måste vara bäst och ha MVG i allt.
Alltid finnas där och hjälpa alla andra. Trösta, sträcka ut en hjälpande hand, stötta och lyssna. Vara medicinen för alla som har det svårt eller som mår dåligt och glömma bort mig själv.
Måste få höra att jag är bäst och duktig på allt. Jag blir ju självklart glad av att höra att jag är bra.
Bekräftelsebehov! Helst skulle jag vilja drunkna i bekräftelse och komplimanger.
Måste ha MVG! Annars räcker jag inte. Jag är dålig.
Helst vill jag kunna rädda världen. Jag vet att det inte är möjligt, men jag kan väl få drömma om att det skulle gå? Tanken gör mig glad.

Till slut sjunker jag ner i kvicksanden. Jag orkar inte mer. All kraft tar slut, och det kan ta lång tid att ladda upp batteriet igen.

Jag vet att många som läser detta känner igen sig.

Visst hade det vart skönt att ibland bara kunna släppa allt? ,
men vart tog då du vägen som alltid är så pigg, glad och som fixar och hjälper?


Precis innan jag började skriva detta, så läste jag Mia Skäringers bok "Avig Maria".
Hon skriver väldigt mycket som träffar mina känsliga punkter och som ger mig en klump i halsen.
Det här läste jag innan jag stängde igen boken och började skriva.

"Andas. In och ut. Skaka av. Och mannen i mig tar mig i handen och säger: "Äh, va fan, ryck upp dig! Det var väl inte så farligt. Lyft huvudet mot himlen. Gå vidare. Det är inte hela världen utslaget på alla gånger du gjort något bra. Åtta av tio gånger. Det är okej."
Och ibland lyckas jag gå fokuserat över träsket utan att sjunka. Titta på solen. Inte ner. Inte bakåt. Jag känner fötterna småfastna några gånger i leran, klafsandet, men jag sjunker inte. Tillräcklighet. Jag älskar ordet. Jag räcker, för det är inte meningen att jag ska räcka till allt och alla. Och jag ska krama om det fula, arga barnet i mig när hon visar sig. Krama henne tills hon lugnar sig. Säga:Det är okej. Nu orkar du inte mer. Det är som det ska. Du är en människa. Levande och dödlig.
Jag ska förlåta henne och acceptera otillräckligheten som en del av tillräckligheten. Jag räcker. Jag räcker."

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar